SammanfattningTurkiet är ett land som, i takt med en stärkt ekonomi, fått ett ökat inflytande i omvärlden. Landet står dessutom i egenskap av kandidatland till EU på Europas tröskel. Men hur stark är egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrågan:Har demokratin i det turkiska samhället stärkts under perioden 2002 till 2013? ämnar denna uppsats svara på frågeställningen: Vilka förutsättningar har samhället i Turkiet att utvecklas i riktning mot Demokratisk konsolidering, sett utifrån Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs Demokratisk konsolidering av tre antaganden:De demokratiska institutionerna och principerna åtnjuter ett utbrett samhälleligt stöd.Alla beslut som fattas och alla åtgärder som vidtas i samhället genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande.De demokratiska principerna och institutionerna är så starka att de inte låter sig påverkas av större samhällsomvandlingar eller av landets ekonomiska status. Med det turkiska samhället avses valda delar av landets civil- samt politiska samhälle.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

Vi lever idag i ett informationssamhälle där mängden information och informationssystem tenderar att öka med tiden. Företag strävar hela tiden efter en ökad kontroll av sina informationssystem och därför har begreppet ?IT-konsolideringar? kommit att bli ett populärt koncept. En konsolidering syftar till att förstärka ett företags IT-miljö och påverkar ofta de anställda. Därför är det intressant att studera hur utvecklare arbetar med beställare och slutanvändare vid en IT-konsolidering.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhåller sig till 1%-klubbar (så kallade kriminella motorcykelgäng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar från samhället. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvändigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

Syfte: Syftet är att undersöka hur redovisningsreglerna gällande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns några skillnader mellan dem. Syftet är också att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjälp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken är deduktiv eller induktiv. Perspektivet är makroinriktat, dvs. vi har utgått ifrån fasta förhållanden i hur regelsystemen är uppbyggda och inte granskat företags användning av reglerna.

Höstterminen 2006.

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

This thesis aims to examine when democratic consolidation took place in Costa Rica from a maximalistic perspective. The hypothesis is that it?s likely that the democracy was not consolidated as early as 1953 which would be the case if applying a minimalistic perspective. Linz and Stepan?s theory about democratic consolidation has been chosen as the theoretical framework of the thesis and the research has been conducted by using a qualitative text analysis.

Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan.

Mexiko har under de senaste decennierna gått från ett auktoritärt styre mot ett mer demokratiskt samhälle. Detta är en kvalitativ fallstudie där vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhälle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhället varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. Civilsamhället verkar dock i ett samhälle som fortfarande präglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritära regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska äga rum.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:10.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kantillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor medsammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som allapedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.